Nyår!

Okej, idag har jag bestämt mig för att vara jävligt glad! Tänker inte vara ledsen en sekund, inte en chans! Ikväll är det nyårsafton och jag ska ha den grymmaste kvällen på länge. Jag ska vara med jäätte goa människor tjejer som killar.

Mr. J ska verkligen inte få förstöra en sekund. Tänker inte tillåta det!
Nu är det färdig grinar för varför ska ja lägga ner tid på något som jag inte kan få. Vissa tycker det är roligt att kämpa för killar man inte kan få och tvärtom. Men jag vill att det ska vara en som kämpar för mig nu hedanefter. Så då var det sagt/skrivet.

Jag förtjänar att bli respekterad och inte bli behandlad som skit så då ska ínte någon behandla mig annorlunda. Om jag ska ha en pojkvän så ska han älska mig jätte mycket och verkligen förtjäna mig. Han ska itne älska mig lite, utan MYCKET. Annars kan det vara. Det sa Mrs. S iallafall och henne gillar vi.

Nu ska jag ha en förbannat bra nyår så önska mig lycka till.
Tack Gud för att du stöttar mig, me like!

Annandag jul!

NU har jag fyllt 17 år och fått julklappar av en annan jultomte iår. Föörra året var du det du, och jag fick en kyss av tomten, det fick jag inte i år.

Har tyvär fått det erkännt nu att du inte vill ha mig. Du sa det, du borde nog komma över mig. Jo men visst jag ska försöka. Och ju mer jag märker att du går vidare ju mer vill jag göra det och bara skita i dig totalt och inte ha någonting med dig att göra för det är så svårt att bara vara en vän när jag vill vara din drömtjej. Men jag ska vara så sjukt stark och komma över dig! För jag vill inte tänka på en människa som inte lägger ner en sekund på mig som inte ens är min längre. Jag har försökt, jag försökte verkligen med något fint. Men jag antar att du inte är något för mig ifall du inte kan älska mig och respektera mig. För det var precis så som hon sa. Och, det är så. Jag vill ha någon som älskar mig, som överraskar mig med aktiviteter, middagar och som verkligen är stolt över att ha mig som en flickvän!! Jag vill ha den killen, men frågan är bara vart fan finns han? Bara i mina drömmar tror jag.

13 December

Visst det är lucia idag men egentligen om man hade backat tillbaka tiden så hade det även vart våran dag idag. Gör så ont att vet det. Det första jag kom och tänka på imorse när jag vaknade var "Det är den 13:e idag, det skulle varit 1 år och 5 månader idag". Och då började det rinna. Faan asså. Har inte pratats vid och det vet jag inte heller om det är bra eller dåligt. Ger dig bara space nu. Min älskade vän sa att det är okej att sakna. Hon vet hur det känns, hon har gått igenom samma sak. Varför är det vi feminima som ska ge så jävla mycket och inte få mer än bara skit tillbaka. Vi förtjänar det bästa! Kan vi inte bara få ha det bäst?

All I'm doing is missing you.
Happy merry christmas my dear, but santa is not coming to my ghetto this christmas!

Det är en vanlig dag och jag har det faktiskt bra

Känns som en stor lättnad bara har lagt sig över mig här hemma i a-sås.
Känner mig glad igen, sprallig, sen samtidigt är det något som fattas.
Vad?

Nu sitter hon här igen, sårad och ledsen och tycker att livet är skit. Mascaran har runnit ut över de fina samhällsböckerna så anteckningarna är i princip omöjliga att läsa. Varför får hon inte bara vara glad, varför kan hon inte få bestämma en sak i sitt liv. Det som hon älskade mest i världen, varför kan hon inte få vara lycklig i alla sina dagar och bara skratta även när hon är hemma själv och ingen ser henne?
Varför måste hon falla ihop och gråta sig till sömns så många nätter i rad? Hon förtjänar inte det, Jag Vet Att Hon Inte Förtjänar Det så jag ska se till att hon inte gör det.

Jag vill vara lycklig och inte spela som alla andra. Jag vill ha ett leende på läpparna och mena det. Jag vill inte vara rädd för att gå hem just precis för att jag vet att där är jag ensam. Mitt rum är iskallt, finns ingen kärlek inget fint. Allt är suddigt och det enda som finns här inne är sårbarhet, ledsamhet och räddsla.
Jag vill bara ha det som förr, för 1 månad sen när ingenting hade förändrats och du kände inget annorlunda. Att det bara ska vara harmoni.
Gud, varför? Jag ber till dig varje dag, natt. Men får inga svar. Varför, är det jag som ska vara den som gråter mig själv till sömns och får falska förhoppningar?
Jag vet verkligen inte, vad gjorde jag i mitt förra liv?
Vill börja ett nytt liv, vill börja det liv som är efter detta. Och det nu

My little sunshineeee(;vet att du älskar det)

Tack för att du bryr dig om mig! Och vet du?
Jag bryr mig om dig också.

Åhh jag är så himla fystrerad!! Känns som om jag inte vet någonting längre. Ditt leende gör mig galen, du gör mig så lycklig när du finns i min närvaro men samtidigt vill jag bara gråta. När vi kramas vill jag bara stanna kvar i din famn och aldrig släppa dig. Bara vara hos dig där det är varmt, du bryr dig inte om hur jag ser ut du tycker alltid att jag är fin. Idag gjorde jag mig extra fin för jag visste att du skulle komma. Märkte du att jag var extra fin? Hade gjort något extra med håret och sminkat mig lite finare?. Jag tänkte iallafall på allt för att få din uppmärksamhet när jag stod där på scenen. Vill bara att du ska se mig. Ett ljus som bara lyser upp och som du vill lysa med. Kommer vi två någonsin att lysa tillsammans igen?? Jag hoppas det.

För jag... ÄL...

Det gör bara ont, överallt. Så jävla ont

Det gör verkligen bara så himla ont, hela tiden, överallt, hela tiden.
Och allt är så..
Oroligt, otråkigt, oattraktivt, osnällt, obra, oromantiskt, ovackert, ofräsht.
Jag känner just nu att jag bara är anti allting. Jag saknar dig
Du lovade lovade lovade ju. Jag var ju dindindin och du var ju minminmin och det var vi, oss. Jag var ju din drömtjej som du alltid hade velat ha och jag dumpade och förlät, för din skull. Nu står jag ju här framför dig och det har jag gjort i över 1½ år nu och kommer göra det en lång tid framöver. Eftersom för mig så var det som om du krossade mitt hjärta igår. Allt är som ett öppet köttsår som aldrig kommer läka. Exakt så känns det un. Ont i axlarna och i magen, jag har ångest över hur jag ser ut. Är jag fin? Är jag söt? Ser jag konstig ut i dom här jeansen? Inget svar. Det var bara du som kunde få mig att känna mig så där snygg, sexig och attraktiv och bara så jävla grym. Jag hade verkligen hittat mig själv, och det var din förtjänst. Nu är allt suddigt igen, vem är jag? vem är du? vilka är vi? Är vi bara vänner nu? Eller är vi fiender?

Det gör bara ont, överallt. Så jävla ont.

Jag har haft två fantastiska dagar i skolan. Har inte vart en ledsen min på två hela dagar. Men idag, du gav mig det där leendet som jag är så svag för. Och mitt munsår, jag känner mig verkligen så oattraktiv och äcklig och vill bara inte visa mig i din närhet för att du är så vacker och alltid så fin...
Hur som helst, vi pratar du har slutat ge mig falska förhoppningar och det känns skönt. Men vad är nästa steg, kommer det någonsin komma något nästa steg? Jag vet inte. Jag vet verkligen inte. DU känns så himla långt bort.
Det var 2 veckor sedan du krossade det, det fina röda, mitt hjärta.
Som nu mera kallas för det svarta.

Abbba abba avvva avva, bombombom